kärt återseende med croissanten

Svininfluensa eller inte men jag mår rätt sådär skulle man kunna säga. Tack o lov har denna dunderförkylning fått mig att gå ner i varv lite och njuta av atmosfären lite mer. Vill inte avslöja riktigt hur hög jag är på förkylningsknark och sömnbrist, men harmonin i livet börjar infinna sig! Vaknade idag tidigt av att tuppen gal och fåglarna kvittrade som alltid här, alla grannar verkar ha höns!?. Miri min tyska sambo var på lika strålande humör som alltid och Arnaud, en av de två fransmän som bor med oss, handlade bröd o croissanter. Tyvärr finns det inte så mkt boulangerier som jag hade hoppats på, så man får köra en bit, men när han väl anlände med nybakade croissanter var lyckan komplett. Arnaud som förövrigt är en riktigt trevlig, även om lite "skum" typ, är arbetslös med attityden "ska jag vara arbetslös i frankrike, kan jag lika väl vara det på en paradis ö". Så sjukt skön inställning. Så som det verkar nu, har jag hittat mitt drömboende, ett fransktalande kollektiv med lite folk som känner till ön, har bilar och ett färdigt hushåll, o framför allt en strålande rumskompis. Visst hade jag ju hoppats på det skulle vara lite renare men det här är nog precis som det ska vara. Ett bohemiskt hus på en kulle på en paradis ö, med ett gäng harmoniska fransmän. Pas mal!

Vår lilla kisse och huset

la vie est belle

Har nu hunnit vara här i 3 dygn och som ni kan föreställa er är intrycken alldeles förmånga för att skildra. Men kortfattat har jag hunnit

• hänga med ett skönt gäng tyskar,
• varit i skolan o fixat,
• hängt med karin o lotta,
• randonnéeat i djungeln,
• beachat både på svart och vit sand :),
• simmat bland korallrev,
• hållt på att dö av rädsla inför gigantiska vågor och äckligt starka strömmar,
• blivit alldeles för full och deckat kl 11,
• köpt 5 kg kyckling (billigt) en massa lokal öl och rom,
• druckit o ätit ovanstående,
• lyssnat på massa galen franska och séga (lokal reggae)

Jag har ju en viss förmåga att tänka för mycket och analysera på tok för mkt. Den här ön å andra sidan verkar handla helt om att slappna av och njuta av livet, o kanske framför allt det lilla i livet. Jag har som mål att komma dit, men just nu finns det bara massa + och - i mitt huvud.

+ fantastiska människor som tar sig an mig och som jag verkligen känner mig hemma hos. Vi har redan skapat en liten familj.
+ Miri, typ århundradets skönaste lilla tyska surftjej som tycker jag kunde bo i hennes lilla rum, eftersom jag inte hittar en egen lägenhet...
+ cp-trevlig skolpersonal
+ att mkt påminner om grenoble/riktiga frankrike, typ skolmatsalen, exakt samma system!
+ vädret. komigen liksom :)
+ naturen. skojjar inte!
+ att lotta o karin är här, sjukt skönt att känna en liten klick av hemma ute på en öde ö..
+ magisk solnedgång, måne och stjärnhimmel

- dyrt! allt! O speciellt lokalproducerade varor
- svårt att ta sig runt utan bil
- lite intressant organiserad skola...
- att alla är rätt trötta och små stressade efter att ha kommit hit o inte fått allt fixat än
- smutsigaste huset i världshistorien och småkryp i min "säng"
- brist på väggar i vårt hus
- bäcksvart ute efter kl 18.
- djungelväg till skolan på 20 min
- skoskav efter flipflopsen (?!) o därmed två riktigt inflammerade tår...
- ont i halsen och cp-förskyld...(nej det är INTE svininfluensan!)

27 timmar och 5 länder senare.

Tur att inte bilder luktar. Efter 27 timmar på resande fot, 5 planbyten; kastrup-heathrow-johanneburg-mauritius-réunion, vågar jag påstå att jag inte är direkt fräsch. Men OMG säger jag bara. Fatta jag är här!!!! på plats! på min dröm ö!?!?!?! Fattar INGENTING. Inte nog med det så har jag ju haft den fantastiska turen att träffa typ dom skönaste människorna ever. På ett av planen hit får jag hänga med ett australiensiskt (?) par på 60 bast som är underhåller mig hela vägen. Under resans gång har jag även hållt kontakt med Miri, en tysk tjej som jag ska få sova hos första natten/nätterna. Hon är helt stööööört trevlig och alla andra 3 killar som kommer o hämtar mig på flygplatsen med bil!!! HALLÅ! hur bortskämt får man bli!? Dom skjutsar mig hem till det huset vi för tillfället hänger i som det bor massa folk i. Har inte riktigt fattat hur allt funkar än men jag kan ju säga att det här med väggar är tydligen relativt här i detta landet. Dom behöver ju inte gå hela vägen upp till taket`? hahaha! Altanen som är inredd i äkta bohem-känsla utgör vardagsrum och matsal. Det är där jag sitter nu med det trådlösa internetet och bara lapar in livsglädje! Dessutom står det ett gäng killar i köket o lagar mat åt mig o Miri. PAS MAL skulle man kanske kunna säga!

Skynda er hit°

I'll get by with a little help from my friends!

Det här med vänliga människor är ju bara helt ofattbart magiskt. De senaste dagarna har jag liksom istort sätt livnärt mig på andra människors förmåga att vara totalt oegoistiska och bara göra saker för andras skull av ren snällhet. Magiskt.

Äntligen är flytt från linköping fixad, tack vare johan som kom o styrde upp allt i sista stund. Fick dessutom reda på att jag klarat en tenta igår! Denna tenta klarades av mirakulöst genom bla att jag dagen innan tentan springer på en skönt gäng (Milap and crew) som bara lär mig allt dom kan! Det är NICE!

om 4 timmar bär det av på en 27-timmars resa genom halva världen med 4 stop. Nu återstår "bara" att tvätta, packa klart och gå till tandläkaren också. Tack och lov har jag hela famlijen här i Malmö som gör allt för att hjälpa till, även om det innebär mer kaos än annat tyvärr...;)
Väl på plats har en fantastisk vänlig själ, tysk tjej vid namn Mirja, erbjudit sig att komma o hämta mig på flygplatsen (!?) och dessutom låta mig sova hos henne de första nätterna (!?!?!!).

OMG säger jag bara. Fattar inte hur resefebern bara kan öka för varje gång det bär av på ngt äventyr! Känns dessutom som att jag fyllt min kvot med vänliga människor för år o dar nu, så jag är lite rädd för att karma eller nåt ska komma o bita mig där borta. Lovar att bjuda tillbaks om ni kommer på besök där nere! :)

Kramar och va snäll mot ngn idag!

Jag i separationsångestens, packningens och städningens klimax- inget resultat än...

Hej o hopp o nya tag

Då va det dags. Att efter en fantastisk sommar ta tag i sig själv igen och peppa inför nya äventyr! På tisdag smäller det. Det blir en lång resa via london, sydafrika och mauritius och jag anländer förhoppningsvis i någorlunda behåll tors kl 1710 (lokal tid, + 1 h tror jag..) Dock har varken boende el skola klarnat något vilket gör mig både orolig, ovillig och nervös. Allt va ju så fint fixat innan Grenoble, massa välkomstbrev och kontakt med folk på plats, men den här gången har det varit helt tyst. O jag mina vänner, har resefeber. ngt så sjukt att jag seriöst överväger att stanna hemma. Har absolut inte en blekaste aning om vad som kommer hända med mig o mitt liv efter att jag satt min fot på det planet. Roligt, ja absolut! Men jag vet ju också att det kommer kräva en del flyt att orka styra upp ett liv o tillvaro där. Men som vi alla vet. det löser sig...eller? Den där trygga magkänslan vill minsann inte inträffa...

Tillbaka till ljuva minnen. Sommaren i Grenoble tog slut genom att mina föräldrar kom ner, sen drog vi till venedig, wien och besökte farfar i polen för att avsluta allt med hälsohem i de polska skogarna. Sen har jag hunnit hänga lite i Malmö, och skrivit ett gäng tentor i Linköping. Låter som en skön o ganska lugn sommar, men tyvärr har skallen varit mer stressad än någonsin. Alla sinnesintryck och att aldrig riktigt få landa (bo i en resväska) har gjort att jag nu destomer inte känner för att packa igen. Vill mest krypa ner under täcket o kolla på film. Så jag tror att jag tar o gör det nu...O undviker tanken på flytt ett tag till! :D

måste bara få med några höjdpunkter sommaren bjudit på:
- besök på FN i wien med Johan!
- Festkväll på babel! dans med katarina och nya vänner!
- massage på hälsohemmet!
- träffa anders på biografen för första gången på 6 månader!
- Frid på bjärka-säby
- baddag med styrbjörn
- hemmamys med min hemmafru ulrika
- roligt tentaplugg (?)
- simmade 2,5 km i regn och åska!
- cykeltur med Micke
- många fina kramar (man kramas inte i frankrike!!)

o några lågpunkter:
- bestulen väska, twice
- mammas blodpropp...
- hunger
- fet kuggning av matstat 2
- inte hinna träffa alla och njuta av livet
- åka härifrån


Och med det vill jag nog mest säga att borta är sjukt bra, men hemma är inte så tokigt det heller.