nytt år

Idag är det tillslut slut på äventyret. sorgligt men sant. Ett år fyllt av fantastiska upplevelser, minnen och framförallt människor är nu över. Tillbaka till verkligheten antar jag. SydAfrika har, precis som förra gången varit underbart. Dock lite dåligt väder, men jag fick ihop två soldagar så brännan håller i sig. Det här landet är som säkert många av er vet ett land med en väldigt komplex nation. Ett väldigt sårat folk med äckligt många sorgliga historier. Referensramen blir helt annorlunda, som första kvällen jag var här, när jag fick höra att man inte ville riskera att köra onyckter för då blev man våldtagen. Jag förstod inte riktigt den kopplingen men fick förklarat för mig att om polisen tar en med promille i blodet får man spendera någon natt i fängelse, detta i sin tur är lika med att man blir våldtagen, man som kvinna. Sorgliga historier som dessa finns det gott om o jag blundar mest för dom. Landet i mina ögon är trots allt helt fantastiskt och människorna jag har fått träffa helt magiska. saker jag lärt mig:

- sydafrikanska män tror inte på kalsonger
- franska män tror inte på deodoroant
- håret BLIR grönt när man badar för mkt i klor
- världens längsta öppenvattens simtävling äger rum utanför durban. och jag tror jag ska satsa på det!
- Julen firas här den 25e och man äter lunch. sedan jäser man vid poolen hela dagen
- "boxing day" tros komma från att man packar ihop alla julklappar man inte vill behålla för att lämna tillbaka dom!?
- cricket är antagligen den absolut tråkigaste sporten på denna planet
- det finns ställen där alla folk och nationer KAN leva i lycklig symbios även om fattigdom härjar. Reunion är ett sådant exempel (antagligen för att det inte fanns någon lokalbefolkning att förtrycka). INTE sydafrika.
- svenska kronan ligger så dåligt till att jag funderar på att börja exportera svenska saker till utlandet.


- jag vill resa mer.

slutspurten

efter sista tentan fick jag ihop en fantastiskt dag på reunion, trots extremt mkt seperationsångest. En heldagsvandring till hemligt vattenfall och sedan avskedsfest gjorde att jag tack och lov glömde bort både bekymmer och besvär. Dock blev lördagsmorgonen när flyget väl skulle gå extra tung. Med hjälp av samtliga i huset lyckades jag tillslut trycka ner allt (tror jag) i väskan och åka till flygplatsen med knapp marginal. Väl vid incheckningsdisken (lätt hysteriskt bölandes i Arnauds armar) bestämde han sig för att följa med till Mauricius på min lilla tredagarsmellanlandning. Spontanitet i sitt klimax. Vi kom dit. Blev mottagna av sjukt snälla erasmusare(tarald emanuel och toby) som visare oss närmsta stranden, och sedan erbjöd fest. då taxi var ända transportmedlet (dyrt) blev det med stor besvikelse dock inget avfirande av Karin för min del. Vi bestämde oss dock för att decka i det billigaste rummet denna strandort hade att erbjuda. dagen efter blev det tyvärr bara jakt efter hyrbil och bankomat (vilket båda misslyckades då bankomaten tog mitt kreditkort och hyrbilsställen är stängda på söndagar). Lördagen innefattade därför bråk med bank och tillslut en vääääligt lång men charmig busstur till ile des cerfs. sista dagen i klassiskt beachtema där vi bodde (blue bay) och nu kan jag bara bekräfta att jag bara MÅSTE åka tillbaka. Hann tyvärr inte uppleva något alls på mauricius vilket var väldigt synd, men kanske förstårligt.

NU är jag äntligen framme i Durban, sydafrika, hemkommen efter en helkväll med Sheris pojkväns kompisar - som innefattade sushi, bugg och kareoke. Äntligen sovdags och imorn kanske lite sistaminutenjulklappshandlande innan fina sheri kommer tillbaka också!?

Det här med lugn och ro?...kanske linköping kan erbjuda?! *hoppas*

Tenta-p

Inte alls lite avundsjuk på Lotta och Karin som numer kan titulera sig som jullovare, sitter jag nu på biblan nästan helt själv o försöker motivera mig inför sista tentan...Tyvärr har inte ngn av de andra två tentorna gått bra (är sjukt impad av Karin som klarat båda) så sista hoppet ligger nu på thermique, två dagar innan avfärd. Kan inte påstå att jag tycker livet är sådär härligt för tillfället. Men men, ska inte klaga alltför mkt en paus i plugget här, innebär ju oftast betydligt roligare stunder än i linköping. Lite bilder som smakprov (och för att motivera mig själv) följer...

Deborahs födelsedagskalas






Vi gör mangosylt av ett hundratal mangosar. Sen blir det mangokrig...
Bud tar sin första promenad i trädgården..


Bäbis + kissebäbis

Vulkanen piton de Fournaise



Utflykt till vattenfallen vid Trois Bassin, det klaraste vattnet jag någonsin sätt (här ifrån tas dricksvattnet på ön), omringat av tropisk regnskog och vackra grottor.



Jag är roligt och pratar i fågelbo ;)

canoyningbilder

Då va det tenta-p dags även på en paradis-ö. Gör kanske lite extra ont då ALLA förrutom vi teknologer redan har slutat och har sommarlov. Miri har flyttat till st Gilles (surf- och festorten) och bor 100 m från stranden med bästa surfvågorna. Själv sitter man i skolbiblan och chockeras över att dom inte har Ayn Rand på ngt bibliotek i den här stan...

Därav blir det lite väl mycket annat trams. Har förutom att hittat bilderna från senaste canoyningen även bokat flyg till Grenoble i vår för hela 220kr tor. Men nu ska jag nog försöka stänga ner allt facebookande och chattande och komma på vad entropi är för ngt.

energie solaire

aldebo. Live från skolan. En sådär rolig föreläsning. tydligen mer sol här på ön under vintern(sommarn hos er) då det är mindre molnighet. men ändå en flux solaire direct (?) på 300 joule/cm^2 under lunch december månad! Det ni!

tänka först, göra sen

Fantastisk trötthet infinner sig efter en lååång dag i canoyningens tecken. Idag var dock sista gången, och förutom att jag allvarligt trodde jag skulle dö av att kyla i det kalla vattnet och att jag fortfarande inte känner mina fingrar, så va det utan tvekan den en av höjdpunkterna här! Tyvärr i stort sett inga bilder (då canoyning innebär mkt vatten, och ramlande) och jag kan definitvt inte göra rätt åt landskapet (närheten av trou de fer) i ord, men det va helt enkelt, helt stört vackert. och jag får faktiskt erkänna att jag dessutom var rätt rädd den här gången. 40meters rappel med repbyte på hala mossväggar bokstavligt talat i ett vattenfall, när man inte riktigt litar på sina händer, gjorde mig riktigt orolig. Det va dessvärre sista gången idag, vilket även innebar en lite utvärdering och ett betyg. Fick 13 (av 20) med motivationen att jag, även om jag kanske kan och förstår, stressar för mkt och inte hinner tänka till, o därmed gör många små misstag. Påminde mig väldigt mycket om kommentarena på min uppkörning, så kanske borde lyssna den här gången?

BRA DAG helt enkelt! SJUKT bra.

HEMLÄNGTAN

Pratade precis med Ullis över skype och kom fram till att det är det som är jobbigt just nu. HEMLÄNGTAN!! samtidigt som det ska bli sjukt svårt att åka härifrån. Känner mig sliten som aldrig förr. Men saknar verkligen hemma.

- Julias morgonhumör! och hennes fantastiskt söta ansikte när hon är lite småsur. (förlåt julia, finns många fler saker jag saknar med dig, men just nu är just din putmun en favorit=)
- mamma, och hennes sätt att svara i telefon när kunder ringer, för att sedan snacka skit om dom "jävla apa" :)
- johans sätt att säga "hu" och titta på en med medkänsla när jag är hysteriskt ledsen för ngt extremt löjligt.
- vitpeppar och smör
- Anders fantastiska förmåga att alltid se ut som ett barn på julafton. lycklig och helt fantastiskt nöjd med livet - även när han är deppig.
- morgonkyla
- min säng, mina lakan! (o inte en sovsäck som klistras fast på kroppen av svett)
- a-huset. ja fråga inte varför.
- pappas sätt att komma o titta till mig, utan att ha nåt att säga. bara ge kärlek.
- mickes sätt att prata om ngt totalt ointressant som han är helt uppslukad av. i all oändlighet. trots att man ber honom att sluta.
- mickes sätt att skratta. med axlarna.
- ullis mysmiddagar.
- skitsnack i baljan.
- Morre och erik, och deras förmåga att förmedla kärlek, genom att vara elaka.
- möjligheten att kunna drömma och längta sig bort till en paradis ö, och slippa vara på en och inse att man ändå inte är nöjd.
- lingongrova, bregott, filmjölk, havregryn
- höstmys, middagar och tedrickande med nära och kära.
- tentaångest koncentrerat över ett tenta-p och inte utspritt lite varje dag...i all oändlighet.
- svensk humor. bitterhet och ironi.
- hannah dahl och hennes hysteriska energi.
- anja och katarina när dom får skrattattacker. över falukorvar.
- få sitta hemma och klaga över regnet och kylan
- cykla
- i

så för er som har ngt av ovanstående tillgängligt. njut åt mig.

bland kiisar och cascader

Då har huskissen Mimoun gjort det! Stolta var vi allihopa när hon i fredags morse hade klämt 3 fantastiskt söta 100 grammare (uppskattat)! Måste säga att jag som vanligt självklart tar åt mig all ära, då jag hade ett ordentligt snack med ded höggravida kissen och sa att om hon inte kläcker snart så finns det risk att hon sprängs, då hon bokstavligt jäste i ögonen på oss. Sagt o gjort, redan samma kväll kom hon in till oss och ville bli klappad (vilket aldrig händer). Gnällde och bokstavligt skrek efter uppmärksamhet, följt av ett hektiskt letande på lämplig födelseplats. Det ändå som hjälpte va Arnauds trygga händer. Tillslut somnade dock även han och 0540 var det dags, men då hade hon väckt Deborah. Observera på bilden att även Tomas varit delaktig genom att "dekorera" boet med fina (väligenkännliga) blad, för att få kiiisarna att respektera denna planta och inte kissa sönder den...

Veckan har varit rätt illa, mycket pga magont, allmän svimkänsla och alldeles för mycket skolångest, vilket tyvärr lett till att jag stannat hemma mer än hälsosamt. Igår fick jag dock hjälp från vår höggravida sambo, Deborah (som jag också sagt åt att kläcka snart) att komma ut lite. Vi va på nån djupt filosofisk pjäs igår (o jag fattade vad den handlade om!!! :) och idag blev det skola i form av canoyning (får 2 ECTS för den "kursen":).

Förövrigt i40-firande i Linköping ikväll, och jag kan inte säga annat än att jag verkligen önskade jag var där, eller kanske snarare att firandet ägde rum på denna paradis ö. Kan inte bara alla jag känner ta o flytta hit, så jag slipper känna mig splittrad?!

när regnet faller

Inatt somnade jag till det magiska ljudet av tropiskt ösregn smattrandes på plåttak. Få mornar har varit så fridfulla här. Gassande sol, extrem hetta och vind gör iallafall att jag blir rätt spänd. Men idag. Ljuva dag. Ljuva regn.




Magknipen sitter i ännu och jag tror minsann att det är dags för ett läkarbesök snart. Har levt på "aktivt kol" och örtte de senaste dagarna. Testade även pappas mirakelkur i form av wiskey i förrgår, men inget verkar hjälpa. Men nu är iallafall tentan skriven. Det gick bättre än väntat, men väntar mig visserligen att få hysteri som sist...så allt är ju relativt. Dock va det en rätt dramatisk tenta då det åskade och blixtrade som aldrig förr och regnet fortfarande vräkte ner.




Regnet bar med sig att min canoying imorn blev inställd. Rätt skönt att ha en oplanerad helg för en gångs skull. Funderar nästan på att stanna hemma själv o mysa. Kvarteret har sin charm som ni ser på bilderna (ja alla är från kvarteret). Och nu såhär exakt 6 veckor innan äventyret bär sig mot sitt slut funderar jag på vad jag ska hinna göra mer. Självklart finns det, som alltid, en miljon saker att göra, se och uppleva. Men kanske. kanske. Jag bara ska passa på att njuta av nuet?


Seperationsångesten finns där redan, samtidigt som det ska bli rätt skönt att få sova i sin egen säng, äta fiberberikade havregryn och känna kylan bita i kinderna. O självklart få se er mina nära och kära.


Mamma. Jag saknar dig också.

Latmast = fainéant

Lider för tillfället av stor skolmotivationsbrist. Alla kurser som jag såg så mycket fram emot i början har nu reducerats till det absolut mest nödvändiga; conception mecanique, thermodynamique och energie solaire et thermique. Tre kurser varav alla är fysik. Och ändå har jag svårt att motivera mig att jobba med dom. Resten av kurserna går jag mest på om råkar vara i skolan. Och nu, efter två deltentor, har jag dessutom tappat hoppet helt med mina fysikkurser. Gick ifrån en tenta gråtandes i måndags i ren frustration av att jag tyckte jag kunde ämnet men inte fattade tentan. Men jag försöker se det som att skolmotivationsbrist här innebär en dag på stranden, och igår blev en bra sådan! Hade turen att träffa på ett gäng uttråkade surfproffs, då vågorna va dåliga, som lånade ut sin bräda och erfarenhet. Efter nån timme i vattnet va jag helt slut av allt paddlande och hade dragit på mig en för många kallsupar för att va sugen på att fortsätta. Kom tyvärr inte heller längre än att jag lyckades "knäa"- en våg. (komma upp på knäna) Fan vill verkligen kunna, men orkar inte lära mig!

Dagen i st Gilles avslutades med en fin och, vad jag ansåg, välförtjänt middag på restaurang (med pool!) Det blev den godaste pinacoladan ever och lite moules frites på det. Tyvärr inga bilder på hela dagen så ni får se till godo med en från förra veckan då jag och min franska colloc va på strandsafari och hittade en helt folktom!

banankontakt

ja då får ny här rykande färska bilder från mitt mellanmål. Bananerna i trädgården som vi alla spanat på senaste månaderna va äntligen mogna för att skördas. så macheten åkte fram och mina kvarliggande aggressioner från gårdagens tenta kom till nytta. o mums säger jag bara! Nu har ja hängt upp dom för att även dom sista ska mogna till sig (tydligen går det fortare när man huggt ner dom). Även mangosarna börjar gotta till sig och vi lär ju inte lida brist i år. Det finns så många i trädet att jag är rädd för att grenarna ska gå av!

surfkollektiv i strandvilla

Helgen va rätt nice. Miri min tyska tyckte att vi behövde lite semester så vi drog till hennes nyfunna surfarpolare i Manapany som råkar vara proffs här på ön. Väl där bjöds det på mat, dryck, gitarrmusik och kreolska pajer från en av killarnas föräldrar som bodde i huset ovan :). Har tyvärr fortfarande inte vågat mig ut i vattnet för att testa surfningen än. Tyvärr hjälper det ju inte riktigt heller att miri skadar sig i stortsätt varje gång. Men jag har lovat mig själv att inte ge upp hoppet än. Kommer nog inte köpa en bräda det första jag gör, men lite lektioner med skolans klubb är det nog dags att skriva in sig på.

Förövrigt går det rykten hejvilt om att vulkanen visar aktivitet. Kanske kanske kanske jag får se ett litet utbrott!!!

toppen!

Piton des Neiges

Jag överlevde. knappt.

1700 höjdmeter och 16 km senare kan jag säga att jag inte fattar hur detta gick till. Speciellt inte att jag efter en randonéee i fredags pâ bara sex timmar hävdade best¨mt att jag aldrig skulle randonéea igen. Dâ bestegs ''bara'' Le Grand Bénare, ön näst högsta punkt, pâ 2896m.

I förrgâr va det dags. Putain des neiges säger jag bara. Efter mycket tveksamheter, oro och motivationsbrist bestämde vi oss (jag, Arnaud min colloc och hans syster+pojkvän) att det va värt ett försök. kl 10 pâ kvällen bar det av med bil mot bergsstaden Cilaos. Tyvärr vabörjade resan med att motorvägen va avstängd sâ vi tappade en dryg timme pâ kringliga bergsvägar. Väl framme, 3,5h senare vid parkeringsplatsen var det bara till att börja lura sig själv att det här skulle bli roligt.

Jag lovar att komma med en mer utförlig utläggning om hur hela vandringen var när jag hittat tillbaka till mig själv, har dessutom filmat en hel del för att dolkumentera exact hur döende jag var. Nu, sâhär 18 h efter hemkomst kan jag fortfarande säga att jag är helt slut. Men glad att jag lever. O börjar redan bli nyfiken pâ nästa utflykt ;)

Lyckades nyss springa pâ en lärare som sysslar med att simulera hur lava rinner vid ett utbrott och blev erbjuden en stage(praktik) i samarbete med hans kollegor i Grenoble!!! Tänkte hjälpa till lite sâlânge med att mäta silicon med en viscometer och se om det är nât för mig. Men kanske först ska satsa pâ att faktiskt komma till skolan iöverhuvudtaget och inte âka pâ massa utflykter hela tiden...eller? Fattar inte riktigt hur folk kan fâ ngt gjort pâ den här ön alls, när makalösa stränder, skogar, berg och sporter erbjuds!

Nu väntar Lotta o Karin pâ mig i lunchsalen, sen blir det TD i thermodynamique med vâr lärare som har haft svininfluensan och nu tror att hon fâtt den igen och skämtar om att hon ska dö hejvilt pâ lektionerna...ajajaj

à +!

Adrenalinens helg!

Krisen försvann och in kom lyckan. Härligt att vakna upp och faktiskt inse att man befinner sig i ett paradis. Nu har visserligen solen inte skinit på några dar, vilket i sin tur är ap-skönt.

Helgen bjöd på mysfredag med poker (jag kom tvåa, första gången jag spelar!) sen surffestival i lördags på södra delen av ön, som tyvärr blev lite halvförstörd över att himlen öppnade sig och allt blev blött. Va rätt tacksam över att jag hade skjuts hem tillskillnad från alla andra erasmus som campade över...Fick dock bugga loss ordentligt till lite sköna konserter. På hemvägen tog vi östra vägen tillbaka och passade på att hälsa på en enorm sockerdjungel och göra lite lava-safari. Kan berätta att det är sjukt mörkt när man står på en lavasluttning från 2007 på kvällen. Funderade på att lägga upp bilderna jag tog. men dom är som sagt svarta, även med blixt!

Söndagen får dock priset som bästa dagen ever. 0700 va det samling för att åka iväg på canoying, det blev lite roliga hopp och vackra vattenfall. Allt detta i ledning av min lärare i conception mecanique! Hoppas dock att nästa gång blir lite mer avancerad då jag har valt det som skolsport. När vi på eftermiddagen ramlade hem var det fortfarande så mkt adrenalin som pumpade i kroppen att det inte gick att göra annat än att gå på vandring eller randonée som det heter här. Vi valde den närmsta, den i vårt kvarter :D cascade du chaudron. FANTASTISKT vackert. och doppet i den kristallklara poolen omringad av gröna väggar va inte alls ett tokigt avslut på dagen.

I måndags blev det mycket att prata om på lunchen då Lotta och Karin hängde med på ett annat lyckat äventyr som skolan anordnade. Sen va det dags för prov i conception mecanique, och jag kan meddela att allt mitt fjäsk för honom under söndagen inte lönade sig. Smärtsamt va det. och inte direkt roligt att han körde upp alla namnen på tavlan och skrev upp betygen för varje delmoment. inte alls stressande, nädå. Han tyckte dock att det va en lysande idé så att man kunde se vart alla andra var, som man visste om man låg efter...haha. Ja klarade av ungefär hälften av uppgifterna och blev tydligen godkänd. Vi får hoppas att jag håller den traditionen.

kontaktuppgifter

Har för första gången på evigheter fått vara helt för sig själv (med husdjuren) och njutit varje sekund. Fick dessutom mysa lite med mamma, pappa och johanna över skype en stund :) Även om jag är långt borta så känns det inte så farligt när man får höra mammas röst, den låter liksom lika varm o kärleksfull hur många mil det än är emellan oss :D. Om någon av er skulle bli småsugna på att höra av er lämnar jag här mina officiella kontaktuppgifter:

tel:
+262 692 25 47 26

adress:
Kathleen Kwapisz
55 chemin des maraichers
la bretagne
974 90 Ste Clotilde
la Réunion, Francevissa husdjur är söta, andra inte...

borta bra?

Ja, igår va det dags. Första krisen. Kom tidigare än beräknat, men jag antar att det beror på alla frustrationsmoment. Har ju trots allt varit sjuk i två veckor, och man blir ju inte direkt glad på livet då :/ bägaren rann över när jag insåg att jag verkar va ansvarig för att handla mat för alla människor jag bor med...då ska det tilläggas att jag är den som inte har tillgång till bil OCH är sjuk, o faktiskt inte skyller på "nä jag kan inte handla imorn för då ska jag till stranden"...Grr säger jag bara. Dessutom va det lite av ett nederlag att hamna i sämsta gruppen i franskan (jag visste att julia hade en poäng när hon tyckte jag skulle plugga fransk grammatik!) o hamnar med folk som inte kan säga ett ord...o då menar jag bokstavligt talat inte ETT ENDA ORD.suck. Men vad är väl en termins passé composé om man redan gjort det i 9 år?? så det hela slutade med att miri fick ta hand om mig. Sitta med mig på en trottoarkant under stjärnhimmeln och gråta ut medans jag insåg att jag har jävligt många kubikmeter vatten mellan mig och mina nära o kära. Usch det va tugnt. Väl hemma fanns tackolov stöd av kära internet. Dessutom vägde ju vetskapen om att karin o lotta är här ganska mkt om vi säger så. Hade fan åkt hem utan dom. Så en stort tack till Jean Andrée som såg till att alla vi fick åka!!

Krisen hanterades dock i klassisk julia-anda :) Började (idag) dagen med att va duktig i skolan och drog sen till stranden och blev genast snabbt påmind om varför jag är här. Räcker egentligen bara med att kolla ut genom fönstret. Önskar seriöst att jag hade fler o bättre bilder att visa er, men förhoppningsvis kommer dom ramla in snart när det om två veckor blir dags för första utflykten med skolans äventyrssportförening !

Utöver det verkar jag äntligen börja få koll på mina kurser lite. Men som vanligt har jag svårt att prioritera, så jag tänkte efterlysa en liten omröstning:

1. Volcanologie - verkar rätt tuff (?!), men innefattar studiebesök så är ju ett måste liksom
2. Conception mecanique - lite lagom tuff. änsålänge solid works, o sånt gillar vi ju :) dessutom verkar läraren trevlig
3. Thermodynamik - rätt mkt snarkvarning, speciellt då den bra lärare verkar fått "la grippe" som alla andra...Idag gick en föreläsning ut på att definera vad en termometer är. Nä inte hur den fungerar, utan vad definitionen av den är!
4. Thermique et energie solaire - ÅH va roligt tänkte jag, men det verkar va litta svårt det där med, tack o lov verkar läraren fattat att jag är ett levande frågetecken och gav mig alla hans anteckningar INNAN kursen började :)
5. Énergetique - avancerad masterkurs, livesänds från nancy. inte varit där än...men fått tre böcker jag ska läsa in...hm...men erkänn att temat med de ovanstående två kurserna hade varit komplett då?
6. Franska - harkel, ja som sagt, "je m'appelle.."
7. Ryska! - lite av en bubblare, men är sjukt sugen på att få användning för mina polska skills, o dessutom så kan man ju lika väl passa på att läsa en flumkurs när man ändå har möjligheten? :)
8. Culture créole - som det låter, o verkar vara mest närvaro som krävs av en :)
   

Ja, det va nog alles. Vilken ska bort? Eller måste nån bort? jag vill inte! o jag vet att mitt undermedvetna tycker att jag ska skita i energetiquen, men fan va nice det hade varit att sätta 4 tekniska kurser!!!*önsketänkande*

Vulcanologie

Jepp, finns som ämne här på skolan. För ingenjörsstudenterna dessutom o jag tänker bestämt övertala maria daneva att detta visst är en kurs som kan tillgodaräknas av...hm...ja...det där med kursträsket. Lite smått osugen får jag säga, så jag tror att jag mest kommer gå på magkänsla o hoppas på det bästa. Änsålänge har jag bara hunnit vara på en föreläsning i thermodynamik, pga sjukdom, men läraren verkade fantastiskt trevlig, även om det va mycket diktering på schemat. Ojoj. dessa medeltidafasoner!

Dom senaste dagarna har spenderats mest i tillfrisknadsläge på stranden o jag har faktiskt lyckats jobba upp en hyffsad bränna, trots lite väl öm o röd rumpa :) Korallreven och de svarta lavaklipporna gör ju verkligen sitt också för att man inte ska riskera en tråkig dag på stranden! Har däremot fortfaranade inte riktigt vågat mig ut i vattnet där vågorna regerar. Men en vacker dag ska jag nog våga mig ut o lära mig surfa! På bilden skådas en val som gjorde en liten uppvisning för oss tillsammans med två kamrater på stranden i les trois bassins.

Igår blev en annan liten lyxdetajt en ynka tonfiskbiff på 1 kg för 6E :)


Ikväll har jag o Miri fått tillfället att storstäda vårt rum så nu börjar det bli riktigt mysigt här inne. Anledningen började igår när Miri gick till doktorn i tro om att hon va allergisk mot myggbett, varpå doktorn o sjuksköterskan utbryter "har aldrig sett så många spindelbett förr"! Stackarn har varit lite dålig sen dess, både mentalt o fysiskt så vi gissar på en liten förgiftning. O även idag forsatte insekter att äta Miri i sängen så vi har nu sprejat hela rummet med insiktsgift o hoppas på det bästa. Vill inte riktigt berätta hur mkt kryp vi hittade under vår lilla expedition i rummet.

kärt återseende med croissanten

Svininfluensa eller inte men jag mår rätt sådär skulle man kunna säga. Tack o lov har denna dunderförkylning fått mig att gå ner i varv lite och njuta av atmosfären lite mer. Vill inte avslöja riktigt hur hög jag är på förkylningsknark och sömnbrist, men harmonin i livet börjar infinna sig! Vaknade idag tidigt av att tuppen gal och fåglarna kvittrade som alltid här, alla grannar verkar ha höns!?. Miri min tyska sambo var på lika strålande humör som alltid och Arnaud, en av de två fransmän som bor med oss, handlade bröd o croissanter. Tyvärr finns det inte så mkt boulangerier som jag hade hoppats på, så man får köra en bit, men när han väl anlände med nybakade croissanter var lyckan komplett. Arnaud som förövrigt är en riktigt trevlig, även om lite "skum" typ, är arbetslös med attityden "ska jag vara arbetslös i frankrike, kan jag lika väl vara det på en paradis ö". Så sjukt skön inställning. Så som det verkar nu, har jag hittat mitt drömboende, ett fransktalande kollektiv med lite folk som känner till ön, har bilar och ett färdigt hushåll, o framför allt en strålande rumskompis. Visst hade jag ju hoppats på det skulle vara lite renare men det här är nog precis som det ska vara. Ett bohemiskt hus på en kulle på en paradis ö, med ett gäng harmoniska fransmän. Pas mal!

Vår lilla kisse och huset

la vie est belle

Har nu hunnit vara här i 3 dygn och som ni kan föreställa er är intrycken alldeles förmånga för att skildra. Men kortfattat har jag hunnit

• hänga med ett skönt gäng tyskar,
• varit i skolan o fixat,
• hängt med karin o lotta,
• randonnéeat i djungeln,
• beachat både på svart och vit sand :),
• simmat bland korallrev,
• hållt på att dö av rädsla inför gigantiska vågor och äckligt starka strömmar,
• blivit alldeles för full och deckat kl 11,
• köpt 5 kg kyckling (billigt) en massa lokal öl och rom,
• druckit o ätit ovanstående,
• lyssnat på massa galen franska och séga (lokal reggae)

Jag har ju en viss förmåga att tänka för mycket och analysera på tok för mkt. Den här ön å andra sidan verkar handla helt om att slappna av och njuta av livet, o kanske framför allt det lilla i livet. Jag har som mål att komma dit, men just nu finns det bara massa + och - i mitt huvud.

+ fantastiska människor som tar sig an mig och som jag verkligen känner mig hemma hos. Vi har redan skapat en liten familj.
+ Miri, typ århundradets skönaste lilla tyska surftjej som tycker jag kunde bo i hennes lilla rum, eftersom jag inte hittar en egen lägenhet...
+ cp-trevlig skolpersonal
+ att mkt påminner om grenoble/riktiga frankrike, typ skolmatsalen, exakt samma system!
+ vädret. komigen liksom :)
+ naturen. skojjar inte!
+ att lotta o karin är här, sjukt skönt att känna en liten klick av hemma ute på en öde ö..
+ magisk solnedgång, måne och stjärnhimmel

- dyrt! allt! O speciellt lokalproducerade varor
- svårt att ta sig runt utan bil
- lite intressant organiserad skola...
- att alla är rätt trötta och små stressade efter att ha kommit hit o inte fått allt fixat än
- smutsigaste huset i världshistorien och småkryp i min "säng"
- brist på väggar i vårt hus
- bäcksvart ute efter kl 18.
- djungelväg till skolan på 20 min
- skoskav efter flipflopsen (?!) o därmed två riktigt inflammerade tår...
- ont i halsen och cp-förskyld...(nej det är INTE svininfluensan!)